Hoppa till innehållet

Ordlista

Korta förklaringar av begreppen på den här webbplatsen och i varje rapport från TrustSek, med primärkällan för varje standard.

Senast granskad

PoängenTillbaka till registret

Allvarlighetsgrad

Hur allvarligt ett fynd är, från 0 till 100. Kritisk börjar vid 90, Hög vid 70 och Medel vid 40.

Läs mer om Allvarlighetsgrad

Baslinje

Utgångspunkten för poängen: 2 % risk att en genomsnittlig organisation drabbas av en cyberincident under ett år. Den är ett policyval, inte en mätning, och varje poäng sparar vilken policyversion som användes.

Läs mer om Baslinje

Bedömning utifrån

Att bedöma en organisation enbart utifrån det som syns öppet på internet, utan agenter, inloggningsuppgifter eller åtkomst till dess system.

Läs mer om Bedömning utifrån

Ej kontrollerad

Läget för en källa som inte gick att fråga, till exempel för att ingen licensnyckel är inlagd. Den påverkar inte poängen och räknas aldrig som ett rent resultat; den syns i stället som täckning.

Läs mer om Ej kontrollerad

Fynd

Något som kontrollen hittade, med vad som testades, varför det spelar roll, vilken konsekvens det kan få och hur ni åtgärdar det. Varje fynd har en allvarlighetsgrad och en konfidens och hör till en modul.

Läs mer om Fynd

Konfidens

Hur starkt underlaget bakom ett fynd är, från 0 till 1. En körnings konfidens är ett genomsnitt av fyndens konfidens, viktat efter hur mycket varje fynd bidrar, och visas som Hög, Medel eller Låg.

Läs mer om Konfidens

Riskband

Det intervall en poäng hamnar i: Låg, Medel, Hög eller Kritisk. Gränserna är fasta och redovisas på metodsidan.

Läs mer om Riskband

Riskmultiplikator

Själva poängen: hur mycket högre en organisations risk är än baslinjen. Den börjar på 1,0×, där en domän utan fynd hamnar, och fynd kan bara höja den. 3,0× betyder ungefär tre gånger så stor sannolikhet att drabbas av en incident under ett år.

Läs mer om Riskmultiplikator

E-post och DNSTillbaka till registret

CAA-post

En DNS-post som anger vilka certifikatutfärdare som får utfärda certifikat för en domän. Utan en sådan post får vilken publik utfärdare som helst göra det.

Källa: RFC 8659Läs mer om CAA-post

DKIM

DomainKeys Identified Mail. Den sändande servern signerar utgående e-post med en nyckel vars publika del publiceras i DNS, så att mottagaren kan kontrollera att meddelandet inte har ändrats och kommer från en behörig avsändare.

Källa: RFC 6376Läs mer om DKIM

DMARC

En policy i DNS, DMARC-posten, som talar om för mottagande e-postservrar vad de ska göra med meddelanden som inte klarar kontrollen av SPF och DKIM: ingenting (p=none), lägga dem i karantän eller avvisa dem. Bara karantän och avvisning stoppar faktiskt förfalskad e-post.

Källa: RFC 7489Läs mer om DMARC

DNSSEC

Signaturer på DNS-poster som låter resolvrar kontrollera att ett svar verkligen kommer från zonens ägare och inte har ändrats på vägen.

Källa: RFC 4033Läs mer om DNSSEC

MTA-STS

En policy som talar om för sändande e-postservrar att bara leverera till er domän över autentiserade, krypterade anslutningar, så att e-posten inte i tysthet kan nedgraderas till okrypterad text.

Källa: RFC 8461Läs mer om MTA-STS

SPF

Sender Policy Framework. En DNS-post, SPF-posten, som räknar upp de servrar som får skicka e-post för en domän. Hur den slutar spelar roll: -all avvisar andra avsändare, medan +all släpper igenom vem som helst.

Källa: RFC 7208Läs mer om SPF

TLS-RPT

En DNS-post som ber sändande e-postservrar att rapportera problem de haft med att upprätta krypterade anslutningar till er, så att fel inte går obemärkta förbi.

Källa: RFC 8460Läs mer om TLS-RPT

Webb och TLSTillbaka till registret

Certificate Transparency

Öppna loggar över de TLS-certifikat som utfärdas, där poster bara kan läggas till och aldrig tas bort. Eftersom varje certifikat loggas avslöjar loggarna en domäns subdomäner för den som letar.

Källa: RFC 9162Läs mer om Certificate Transparency

Content Security Policy (CSP)

En header som talar om för webbläsaren från vilka källor en sida får ladda skript, stilmallar och annat innehåll. Den begränsar skadan om någon lyckas föra in egen kod på sidan.

Källa: W3C CSP Level 3Läs mer om Content Security Policy (CSP)

HSTS

HTTP Strict Transport Security. En header som talar om för webbläsare att bara ansluta till webbplatsen över HTTPS, vilket stänger den lucka en angripare annars kan använda för att nedgradera anslutningen.

Källa: RFC 6797Läs mer om HSTS

Attackyta och hotTillbaka till registret

Attackyta

Allt en organisation exponerar mot internet: domäner, subdomäner, servrar, öppna portar och tjänsterna bakom dem. Ju större och stökigare attackytan är, desto troligare är det att något på den har glömts bort.

Läs mer om Attackyta

CISA KEV

Katalogen Known Exploited Vulnerabilities, som förs av den amerikanska myndigheten Cybersecurity and Infrastructure Security Agency. En sårbarhet i katalogen har bevisligen utnyttjats i verkliga angrepp, och därför prioriteras den högst.

Källa: CISA KEV-katalogenLäs mer om CISA KEV

CVE

En öppen identifierare för en publicerad säkerhetssårbarhet, till exempel CVE-2024-3094. Den gör att alla kan hänvisa till samma brist.

Källa: cve.orgLäs mer om CVE

EPSS

Exploit Prediction Scoring System från FIRST. Det uppskattar sannolikheten att en sårbarhet utnyttjas inom de närmaste 30 dagarna, vilket säger mer om hur bråttom åtgärden är än en teknisk allvarlighetspoäng.

Källa: FIRST EPSSLäs mer om EPSS

Leak site

En webbplats där en ransomwaregrupp publicerar namnen på organisationer som den påstår att den har angripit, ofta tillsammans med stulna data. Oberoende bevakningstjänster samlar in uppgifterna.

Läs mer om Leak site

Lookalike-domän

En registrerad domän som liknar er egen så mycket att en läsare kan luras, till exempel med ett utbytt eller tillagt tecken. Den kan användas för phishing i ert namn.

Läs mer om Lookalike-domän

Subdomän

Ett namn under er domän, till exempel mail.example.com. Varje subdomän som är i drift är en del av er attackyta, och bortglömda subdomäner är en vanlig svag punkt.

Läs mer om Subdomän

RegelverkTillbaka till registret

NIS2

Direktiv (EU) 2022/2555 om en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela EU. Artikel 21 räknar upp de riskhanteringsåtgärder som väsentliga och viktiga verksamhetsutövare ska vidta, bland annat säkerhet i leveranskedjan. I Sverige genomförs direktivet genom cybersäkerhetslagen.

Källa: EUR-LexLäs mer om NIS2